Nattsömnen är nästan ingenting en del nätter.Jag vrider och vänder mig tills alla lakan är ett enda trassel. Tankarna gör irrfärder och jag ångrar allt jag sagt och gjort.Ältar hur ska det bli i all evighet...Vad hjälper det?
Till slut går jag upp och äter lite, tar fram en bra bok och försvinner någon timme. Då kan det kännas riktigt mysigt sen att försöka somna om. Med stor hund på golvet exakt nedanför sängen och spinnande Majsa-katt intill huvudet.Då går det bättre.

Det snöar idag. Jag tycker det är lite småmysigt faktiskt.Det här året känns tankarna på julen inte så tunga. Jag ser tillbaka på förra årets härliga semester i Seattle och alla fina minnen med familjen.I år blir vi hemma, dottern kommer hem och det blir roligare att fira i Sverige i år hoppas jag.Träffa lite släkt och ge julklappar och sådär. I år har vi ju sonen oxå som får ta del av vårat julfirande. Förra årets julafton var en vanlig vardag nere på flyktingboendet tydligen. Så lite annorlunda blir det ju iår att vara med oss.