
Jag hade bön härhemma igår kväll. Bara kvinnor. Det kändes rätt bra. Mycket skratt och jubeltjut (från vissa) Syster Sig-britt ledde och pratade om familjen och hade lite egna dråpliga kommentarer(därav många goda skratt)
Vi har skrattat för lite i församlingen på sista tiden, så det här var förlösande på något sätt.
1 kommentar:
Va härligt, skrattet behövs verkligen.
Skicka en kommentar