Viloläge

Viloläge innan helhusetstädning och ärenden på byn...

Idag

Idag blir det inga stora händelser noterade här.
Värken i huvud och nacke upptar all energi...
Ikväll ska vi träffa släkten i Vängsbo..Få se om jag
lägger in kort senare...

Till våren

När man är tvungen att elda ofta
i pannan för att få varmvatten
När man vaknar vid 03-tiden
på natten och det är kyligt
om benen då man går upp...
När det är skrap-is på bilrutorna
för att man glömt sätta i motorvärmaren
När man fryser om fötterna och benen
för man vägrar ha långkalsonger...
DÅ längtar jag till våren...
Till den där ljumma luften
till alla dofterna som ÄR vår..
varm jord, dieseldoft av
nytankad traktor..
Såpan jag skurar bro och altan med

Den blå himlen och det första grässtråna
vid pannrumsbron...
Tussilago och senare äppelblom och humlor...
Själva känslan att det är något på gång...
Ja till våren längtar jag...

Jag ska på kurs

Jag ska börja på en kurs på tio veckors sjukgymnastik mm i Bollnäs. Det skulle innehålla lite av varje och det jag fastnade för det var att man kunde få måla tavlor. Det är något jag alltid velat göra men aldrig kommit mig för...Man ska lära sig hantera sin smärta med hjälp av olika sätt.Jag hoppas mycket på det här.

Förlovningar

Inte för att de läser min blogg...Men jag vill ändå framföra
mina hjärtligaste gratulationer till vår Kronprinsessa Victoria och blivande prins Daniel till att äntligen få varandra. Grattis till förlovningen.

Vilket får mig att minnas vår egen förlovning mitt i ösregnet med tända ljus
i stugan på Pellpers-vallen Torrbergsbo.Sen morgonen efter hissade min då blivande svärfar flaggan och köpte tårta från Sommars.
Sen åkte vi vidare till min mamma och pappa och berättade för dem.Ett fint minne att ha.

Det stör mig...

Det stör mig när man talar illa om varandra.
När man gottar sig i andras olyckliga omständigheter.
Då man borde säga till varandra...
vi borde be...
Men det blir det skvaller och snack av allt.
Alla gör vi felval men andras märks mest.
Naturligtvis...
För vem är som felfriast?
Jag kan inte låta bli att tänka på de stackars
barnen i Knutby.
Hur många böner har vi kostat på dem...
Istället ägnar vi tid åt att försäkra
varandra om och om igen våra ståndpunkter
då det gäller den sekten...
Jag tror att Gud lider då vi inte tar hand
om varandra...
Vi kunde ialla fall be?

Det blev fel...

Så står man där
med skägget i brevlådan
(min mans kommentar)
Man inser att man möjligen
borde varit tyst
Eller åtminstone valt
sina ord lite bättre..
Sagt är sagt
och det sagda sårade...

Jag brukar ironiskt säga
att man är inte så helig
som man tror...
Det stämmer ofta
på mig?

Förlåt det blev fel
Det ordet är bra
att man vet innebörden av
Förlåt och att man provat
att vara på båda sidor
av just det ordet...
Säger förlåt och förlåter

De två översta bilderna visar vårat finrum.För övrigt behövs väl ingen förklaring...

Eller var jag det?

Jag trodde det var du mamma
som stod i dörren till Hälsocentralen
och inte visste om du skulle ut eller in
Du såg nästan ut som du
En lika hängig tom jacka
Samma smutsiga toviga hår
Tomma byxor
Ögon där personen tackade för sig
för länge sen...
Jag stannade och nästan skrek..
Mamma!
Men i nästa sekund så
visste jag att det var inte du
Det var en av de ytterligare
många senildementa som vandrar
sina ökenvandringar på få kvadrat.
Vi stod där på varsin sida glaset
Du var förtvivlad för att du inte
förstod att öppna eller stänga dörren
Jag var förtvivlad över att det
inte var du mamma...
Eller var jag det?

Idag behöver jag tålamod Gud
lär mig...
Jag vill orka se Dig i
de människor jag kommer
att möta...
Hjälp mig Gud att
jag inte visar
en fasad och en yta
utan att Du kan lysa
igenom det jag
ska göra idag.

I vissa fall har jag ett bra minne. I andra inte bra alls.Minnen kan vara goda och mindre...
Strax efter när föräldrarna dött efter sina svåra sjukdomsperioder så mindes jag ingenting av vad de sagt och gjort och sådär. Nu är det snart ett halvt år sen mamma dog och ett och ett halvt sen pappa gick bort. Då börjar jag minnas roliga saker.Pappas eviga filande på dragspelet och de gånger mamma syrran och jag cyklade till Testeboån för att bada. Dofter kan jag oxå känna. Jag minns speciellt hur det luktade i våran hall på Tallåsvägen 18 B. Vi har ljusbruna tapeter och en ful nålfiltmatta på golvet. Det luktade lite instänkt och unket blandat med doft av kakor bullar och kaffe...Det var trygghet och hemkänsla. Mamma och pappa fanns där och var kvar...
Jag är så tacksam till er två, mamma och pappa att jag blev jag.Utan er och er trygghet hade inte den där lilla magra försynta osäkra flickan vågat växa upp.Pappa du var sträng men du fanns där jämt. Med dig mamma kunde man alltid prata och skratta.
Nu vet jag hur det är att vara förälder och jag inser nu att ni gjorde eran del med mig väldigt bra. Hur skulle ni annars ha gjort...?
Minnena är båda ljusa och mörka av er och min barndom men den finns och jag är tacksam för den. Såhär i vuxen ålder har jag insett det.
Tack

Så vill jag tacka...

Så vill jag avsluta min dag Gud
genom att tacka Dig
Allsmäktig Far
Det är Dig jag älskar
Det är Dig jag tillber
Du ensam är värd
lovet och priset
från mitt hjärta
rakt in i Ditt.

Du äger mig
Min själ längtar
alltid efter Dig
Min ande förgås
utan din närvaro Gud
Jag finns här för Dig
Du finns för mig
Vi har varandra
och det tackar jag för...

Alla Hjärtans Dag

Bilder från församlingens Alla Hjärtans-dag fika och Loppis idag !!

Jag sitter hos Gud

Gud
Det här går inte så värst bra nu
Nu är jag orolig oxå och
vet inte riktigt hur allt ska bli...
Får jag sitta i Ditt knä Gud?
Sådär så jag kan känna din värme
hur du stryker mig över håret
och säger
Jag är med dig
Håll ut armarna Gud
för nu kastar jag mig på Dig...

Till er som känner er berörda. Känn ingen oro över föregående inlägg av mig.
Läget är för nu under kontroll och Herren har kontrollen alltid så...

Gud Du är "the boss" (de säger så i Doktorn kan komma)Det tycker jag låter häftigt så jag kanske börjar med det jag med...
OK för dig?
Bra...

Du vet Gud jag tänker på örnar
De byter sina vingfjädrar emellanåt. Då är de rufsiga och tilltufsade
medan de väntar på de nya vingfjädrarna.
Men till slut (kan ta lång tid) så är de färdigväxt...
Örnen sitter där högt upp och närmar sig kanten på klippan.
I en lång tid har han dragit sig tillbaka i väntan...
Nu är han redo och på väg. Han funderar om vingarna bär
men kasar försiktigt iväg över kanten och låter kastbyarna
föra honom fritt...Nu flyger han högt över havet.
Han känner luften under vingarna och hela hans varelse fylls med syre.
Vingarna bär...och han känner tacksamhet inför Skaparen och han känner att
Skaparen ler ännu högre upp. Örnen leker i skyn och lyckan fyller hans inre..
Han lever och är fri...

Idag gjorde jag något som jag dragit på länge.
Det inkluderade ett jobbigt läkarbesök. Hos min urtrevliga och medkännande
läkare... men ändå.Ont gjorde det oxå och gör än.
Inte var det så vidare värst resultatmässigt heller men det återstår att se
om några veckor...

Goda råd i natten

Jag är uppe tidigt eller sent. Allt beroende på hur man ser det.Min sömn är urdålig och har varit i över ett år nu. Men det är bättre att gå upp och göra något alt äta... och sen kanske somna till igen.
Eller så sätter men sig vid datorn så nickar åtminstone jag till rätt snart...

Natti

Mormors kakor

Dottern skrev om mormors kakor i sin blogg. Att hon saknade dem.
Det gör jag oxå. Finns inget som går upp mot att få sitta i mormor och morfars
kök på Backa, dricka kaffe och äta schackrutor, drömmar, mördegstoppar...
Men den tiden är oåterkallerligt förbi. Men minnena har jag kvar både av mormor och morfar (mamma och pappa).Blundar jag en aning kan jag drömma mig bort och även känna hur det doftade hemma... Jag kan höra morfars snarkningar från fåtöljen i finrummet.
Man ska bevara minnen i sitt hjärta.
Mamma och pappa vi möts därhemma. Då äter vi dina kakor igen va mamma?

Men ändå

Idag är det bara att krypa ihop och härda ut.
Smärtan är enorm och hela mitt huvud ömmar.
Nacken är som cement trots att jag rör mig.
Värken pulserar fram emot pannan och
illamåendet är som ett brev på posten.


Men ändå VILL jag prisa Dig Herre
Bara för att Du är Gud
vill jag lova Dig
Jag sjunger Ditt lov
för Du har skapat mig
Jag böjer mig ned
och tillber..dig

Där vill jag vara

Gud
Idag vill jag prisa Dig
För att jag är jag
och för att vi har varandra
Jag lyfter mina händer
upp mot himlen
och sjunger
helig helig helig är Du
Jag vill stämma in med
dina änglar
i lovsången inför tronen
Bara finnas i atmosfären
av Din närvaro
Där vill jag vara...

Öga mot öga...

Jag har flera dagar nu funderat över vad våra katter pysslar med i finrummet.
De ska alla tre helst ligga på exakt samma ställe en bit framför ett fönster.De stirrar koncentrerat ned i golvet.Igår blev det en till som stirrade i golvet...
Jag, som kände att det där måste kollas upp. Vi har ett gammalt hus med betoning på gammalt och det är sprickor i golvet. Torkar isär säger Håkan. Just här hade det torkat isär rätt mycket faktiskt.
Så när vi trängs där, Maja, Snutten, Amos och jag och försökar alla på en gång kika ned i springan i golvet...så RÖR det sig därnere och jag ser ett par små små ögon därnere...Mus? De blev strax de vanliga tre vid vaktandet igen, för sådär nära hade jag aldrig kommit en mus förr.Nästan öga mot öga bildligt talat.
Jaja lyckas den ta sig upp så lär den ju inte bli långlivad...Inte med våra tre jägare...

Eller hur Gud?

Idag Gud
behöver jag Dig
På det där
speciella sättet
bara Du kan hjälpa
Sådär som bara Du
kan trösta
Jag vill känna
att du är nära
mig Gud
Dina löften
håller?
Eller hur Gud?

Semlor

Samtalet med min läkare gick bra, Vi förstod varandra...Hon har en enorm
empati, Jag fick tre olika värktabletter utskrivna och får prova mig fram.
Sen fick jag minska dosen av Lyrica. Bra så kanske jag är mer närvarande
i tillvaron.
Idag är jag faktiskt såpass så jag byter gardiner i rummet bredvid köket. Det blir mormors gardiner. Hoppas jag kan se dem där, men de var rätta i längden och fina linnegardiner...

Annars har jag blivit "semloman" trots mandelmassan... så Dayton och jag ska gå ned på byn på em och inhandla några...

till Bettan

De här fotografierna tillägnas dig Bettan.

/från Maja

Here we go again

Dags igen...

Min "nya" medicin (muskelavslappnande)Lyrica fungerar inte. Jag har ätit den snart tre veckor och är en zombie. Darrig på benen och i armarna.Illamående och så trött. (somnade på mötet igår)Visst, det är väl biverkningar kanske i början men jag står inte ut. Diklofenak fungerar inte heller på huvudvärken. Lika ont ändå.Så jag har återgått till mina Treo för nu. Jag har telefontid med min läkare idag efter kl 13. Hoppas vi kan komma fram till något annat för det här går INTE.

Till er som förväntar er min röst på närradions morgonandakter i Edsbyn torsdag och fredag. Jag gör er besvikna. Det var inspelat och klart i lördags, men sen blev det strul så allt måste köras om. Nu är jag så dålig så jag kan omöjligt prata i radion och sluddra (medicinen) Så just nu spelar Håkan in mina andakter med mitt manus. Lyssna på honom.

Är man raderad då?

Alla papper är klara
Bouppteckning..
Raderas ens personummer
när man dött?
Isåfall är du raderad
nu mamma.
Men aldrig att du
raderas ur mig.
Jag har dig någonstans
lite diffust sådär...
Kanske när jag skrattar
och minns att du skrattade lika
Kanske när jag äter nybakade
vaniljbullar.
Ser en Cavalierspaniel
eller en röd Passat som var
pappas och din bil.
Eller för all del
Tittar mig själv i spegeln
och ser likheterna...