Idag är det bara att be och tro på mirakel. Huvudvärken når otroliga dimensioner.
Visst är Du här Gud?
Jag har ändå trasslat på så smått med vardagspyssel. Tvättat, strukit(tråkgöra som kan livas upp med att lyssna på CD av Ulf Ekman).
Nu ska jag strax följa med Håkan till Torrbergsbo för att titta på en åker. Ni som läser min blogg vet att det har vi Holmstens pysslat med i åratal.Titta på åkrar är intressant ibland även om det ofta slutar med att Håkan tittar och jag sitter i bilen och lyssnar på musik. Dröjer han alltf´ör länge så kan det hända att jag faller i rofylld sömn!
Ikväll kanske jag kan övertala honom att åka någon annanstans och titta på något annat. Mig t. ex!!
Imorgon är det sista besöket av damerna från soc. Sen skickas vårat fall in för bedömning och sen ska vi helt få vårdnaden om vår son Zaher.
I nuläget känns det som vi alltid har haft honom hos oss. Konstigt så fort jag vande mig med ett till badlakan i badrummet där det numera är upptaget hela förmiddagar. Två tjejer och en kille som dushar lääänge.
En till i maten osv... Men han är en av oss nu. En älskad familjemedlem som är en bestämd ung man med glimten i ögat. Många goda skratt vid middagarna...
Idag åt jag egna hallon från Holmstens misshandlade trädgård. Inga buskar klippta här inte.Men hallonen smakade sommar och doftade hallon, värme och jord...Gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar