I vissa fall har jag ett bra minne. I andra inte bra alls.Minnen kan vara goda och mindre...
Strax efter när föräldrarna dött efter sina svåra sjukdomsperioder så mindes jag ingenting av vad de sagt och gjort och sådär. Nu är det snart ett halvt år sen mamma dog och ett och ett halvt sen pappa gick bort. Då börjar jag minnas roliga saker.Pappas eviga filande på dragspelet och de gånger mamma syrran och jag cyklade till Testeboån för att bada. Dofter kan jag oxå känna. Jag minns speciellt hur det luktade i våran hall på Tallåsvägen 18 B. Vi har ljusbruna tapeter och en ful nålfiltmatta på golvet. Det luktade lite instänkt och unket blandat med doft av kakor bullar och kaffe...Det var trygghet och hemkänsla. Mamma och pappa fanns där och var kvar...
Jag är så tacksam till er två, mamma och pappa att jag blev jag.Utan er och er trygghet hade inte den där lilla magra försynta osäkra flickan vågat växa upp.Pappa du var sträng men du fanns där jämt. Med dig mamma kunde man alltid prata och skratta.
Nu vet jag hur det är att vara förälder och jag inser nu att ni gjorde eran del med mig väldigt bra. Hur skulle ni annars ha gjort...?
Minnena är båda ljusa och mörka av er och min barndom men den finns och jag är tacksam för den. Såhär i vuxen ålder har jag insett det.
Tack