Jag trodde det var du mamma
som stod i dörren till Hälsocentralen
och inte visste om du skulle ut eller in
Du såg nästan ut som du
En lika hängig tom jacka
Samma smutsiga toviga hår
Tomma byxor
Ögon där personen tackade för sig
för länge sen...
Jag stannade och nästan skrek..
Mamma!
Men i nästa sekund så
visste jag att det var inte du
Det var en av de ytterligare
många senildementa som vandrar
sina ökenvandringar på få kvadrat.
Vi stod där på varsin sida glaset
Du var förtvivlad för att du inte
förstod att öppna eller stänga dörren
Jag var förtvivlad över att det
inte var du mamma...
Eller var jag det?
torsdag 19 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar