Lilla mamma
en sån tur du hade
inga brutna ben
ingen stroke
Bara hjärnskakning
och diffus smärta
i höfter och ben...
Och du som inte
kan säga hur ont det gör
Eller hur tacksam du var
när jag kom till sjukhuset.
Men du behöver inte säga
något alls mamma
Jag älskar dig
och jag vet att du
älskar mig.
Det får räcka...
Vi kan ändå inget göra....
onsdag 8 oktober 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar