Jag har en orubblig tro på min Gud och Fader.Att Han hör mig även när inte jag hör Honom. Att när jag känner mig svag då jag är stark i Honom. Ingenting som kan hända mig kan få mig att tvivla på Gud. Men om du blir hotad till livet säger du kanske.När någon ber dig avsäga dig din tro för att få leva. Ja då väljer jag min Far in i evigheten. Jag är inte alls stöddig nu och jag skriver med bävan i mitt hjärta. Men om jag ägde allt men inte Jesus...vore livet värt att leva då? Nej ett liv utan min Far är inget liv.

Mitt liv är inte de stora segrarnas utan snarare den tuffa prövningens. Jag gråter, skriker och skäller på Gud när det är som värst. Då hör jag den stilla stämman som jag lärt mig älska:
Jag finns ju här min dotter. Jag överger dig inte.
Så- livet med Gud är det bästa man kan leva.