Nu så.. snart överensstämmer min presentationsbild med verkligheten. Våren är på väg och bofinken trudeluttar. Härligt.Ett vårtecken är oxå att de älskade missarna kommer in för att visa upp sina halvdöda byten. Tyvärr blir de alltid lite mer levande när de kommer in till mig. Igår stod en väninna till mig härute då jag kom från affären. Vi följdes åt in och mötte katten Amos med en tjock råtta i munnen. Som han givetvis släppte på golvet framför mig (kanske för att jag skrek) Vi jagade råttan och Amos slutade jaga den för att dra sig tillbaka för att kolla in hur vi gjorde när människosläktet jagar råtta...
Min väninna fick död på den till slut ivrigt påhejad av mig som avvaktade några meter bakom. Underligt att den lilla stackarn inte dog av skräck, vilket liv det var.
Men de är snälla mina katter. De vill väl bidra till hushållskassan på sitt eget lilla vis...Men råttor hörni...fy..