En mus i mitt hus...Eller rättare sagt i min säng. Storpaniken bröt ut vill jag lova. Både hos mig som skrek och flaxade med lakan och täcke och hos katten Cesar som ville äta musen och musen själv som gömde sig. Fråga är väl vem som var mest rädd....Men den var riktigt söt faktiskt även om sovrummet inte är rätt plats för den.

Mitt uppe i alltihop gick jag och hämtade mina Foppa.Jag ville inte ha musen på fötterna på något sätt. Men musen hoppade och studsade och till slut satt den på min toffel...Jag skrek så rösten nästan sprack...

De är inte ett dugg farliga, jag vet. Men allt som krälar och ålar sig fram (ormar) kan jag inte med. De är opålitliga på något sätt.