Jag har sällskap vid skrivbordet. Snutten vår randiga tjocka hankatt på 7 år sitter här och kikar fram bakom dataskärmen. Om jag inte uppmärksammar honom på ett tag så sticker det fram en tass, och snart sitter hea katten på tangenterna.
Djur fyller ett behov hos mig. Någon att älska som finns där. Vars päls man kan gråta i. Vars huvud man smeker och känner lyckorysningar genom kroppen.
Mina två katter och Dayton min stora goldenhanne är bland de viktigaste för mig. Förutom familjen, men det är självklart.
Jag vill bara berätta om hur djur kan beröra en människas inre när hon låter sig beröras.
Andra människor är på andra sätt, det här är jag. Djurintresset har jag efter mamma tror jag. Hon berättade om katter och en hund hon hade då hon var liten. Jag minns även en katt och cavalieren Lady mamma och pappa hade i så många år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar