Ett vårtecken i vår familj är ju att kalvar föds. Oftast går det bra men ibland inte. Då sörjer jag som aldrig lär mig. Jag är lite i blödigaste laget att ha jordbruk.Men som sagt oftast går det bra och då är det roligt. Inte för att man får komma nära de små, ko-mamman lyckas altid vända sig så man inte ens ser kalven riktigt, utan bara en stor lite ilsk kossa som vill bli lämnad ifred. Vi har några stycken småttingar nu som skuttar omkring nere vid ladugården.Det är en ljuvlig känsla att bara stå och titta och njuta av nytt liv som föds!

Idag blir en lugn dag. Jag ska försöka sova oxå för kl 18 ikväll ska Håkan och jag på Frälsningsarmens/Hemförbundet för att prata om vår tro och jag ska även sjunga lite.