onsdag 24 februari 2010


Solen lyser riktigt bra idag. Med den vita snön i sin mångfald så
blir det en fin tavla vara man än vänder sig!
Härhemma tar en några dagars nyfödd kalv sina första steg ut i den bistra verkligheten, I sällskap med mamma, men allt är nytt!
Så förundras jag över hur livets kretslopp bara fortsätter år efter år. Man föds och och man dör.Det är så naturligt egentligen att se livet födas och se livet ta slut!
De första skriken när en baby drar sina första andetag i den här världen. Den kanske åldrade människans sista rosslande innan hon möter evigheten.
Helt naturligt, men många gånger så svårt på olika sätt.
Vad händer då vi möter evigheten?
En dag så tystnar sången... en dag tystnar skratten... är du beredd att möta evigheten... är du beredd att möta Gud!

Inga kommentarer: