Jag lyssnar på hösten
jag känner på den fuktiga dimman
när jag går över fälten.
Jag ser hur rönnbären är frusna
och hur lönnens löv skiftar
i gult, orange, brunt och brons
Skördetröskor, kor som inte
har något bete...
Leriga vägar och visset gräs
Jag lyssnar på hösten
känner att jag finns där
Mitt i naturen, mitt i skapelsen
kan jag känna att jag delar
något med höstdoften.
dimman och de vissnade löven
Samma källa
samma ursprung
Och lugnet sprids på insidan...
torsdag 25 september 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Vilken vacker dikt!!
Skicka en kommentar