Idag

Idag på eftermiddagen ska jag till Bollnäs sjukhus Rehabavdelningen.Det är en kurs som startar idag genom sjukgymnastiken.Jag vet inte mycket vad det innebära,men det skulle vara information idag.
Jo det skulle vara Mindfullness, bad osv...Man kunde även få måla tavlor och DET fastnade jag för.Man skulle kunna välja oxå litegrann vad man ville göra...
Knasig som jag är så oroar jag mig lite för det här. För det första så är det inte alldeles problemfritt för mig att åka till Bollnäs. Att köra bil är påfrestande för min nacke, men det får väl gå.
Sen så kommer den där lilla osäkra Anna-Lena fram som gick på lekis och inte ville vara hemifrån. Precis så har jag känt mig jämt då nya saker påbörjas.Men det brukar gå bra efter ett tag.Det gör säkert det här oxå.Jag peppar mig själv med att jag är vuxen, mamma, har en akademisk utbildning,har varit arbetsledare för undersköterskor och samarbetat med läkare.Lite länge sen bara...

Få se nu hur det går...

Roliga årsmöten

Nu har vi haft församlingens årsmöte. Tvärsom alla andra så tycker jag
sådan möten är roliga. Det händer saker och nya funderingar kommer upp.En av de nya sakerna idag var att vår pastor Ragnar avgick och Håkan är numera församlingens herde och pastor. Det kommer att gå jättebra för honom, det tror jag.
Sen läste jag någonstans att rollen pastorsfru inte finns på samma sätt som förr längre.Vilket jag är oändligt tacksam för. Jag vet ingen som passar mindre i den rollen än jag.Jag vill bara vara mig själv...

Från väderleksrapport-sidan så toksnöar det...Inte kul alls...Jag vill ha vår NU!

Sömnlös i Ämnebo

Sömnlös i Ämnebo. Undras om det är samma sak som sömnlös i Seattle? Filmen ni vet!
Uppe är jag iallafall med sällskap av tre katter och en hund som suckar.Han är supertrött men måste ändå kolla vad matte har för sig mitt i natten såhär. Jag undrar nog det jag med. Men det ät lättare att gå upp någon timme och göra något än att vrida sig i sängen av sömnlöshet och lyssna till hur bra maken sover...Det där kan vara nog så irriterande, andra sover så bra när jag sover så dåligt...Ingen hänsyn alls liksom. Jag föreslog en gång för Håkan att han kunde väl vara "sympativaken" men det var noll förståelse..Förstår någon det?

Nu är ögonlocken tunga så nu ska jag passa på att smyga ned och lägga mig igen..
Natti natti

Tårta och vantar...

Det här är tårtan jag gjorde för att fira med mina kära vänner på Vändplatsen igår. Mest de som vi brukar ha på diskussionsforumet, men även en och annan slank med då det vankades tårta. På detta sätt blir det roligt med att fylla år. Andra människor får del av värmen och glädjen...Jag älskar de här människorna som brukar vara där.

Annars så letar jag vantar/handskar. Dayton har bitit sönder mina. jag vill köpa svarta Thinsulate handskar/vantar. Helst med något mocka-aktigt ytterst. är det någon som vet var de säljs på nätet eller i Edsbyn så hjälp mig...Det är mina favoriter i "vantväg"

Nostalgi

Just det här datumet har alltid varit speciellt i mitt liv. När jag var liten så var det helt sanslöst spännande att se vad man fick i present på morgonen. Ingen sjöng för mig men det hade sina naturliga orsaker...
Jag minns en födelsedag då jag fick en gul dockvagn. Den fick jag til och med ta ut på gården en stund den dagen för det var tidig vår. Andra födelesedagar minns jag Lotta-böcker jag fick som blev sönderbitna av vår cavaliervalp Lady...
Hälsningar och gratulationer från morbröder och mostrar som bodde utanför Gävle.En del kort har jag kvar än.

Men födelsedagar blir med åren inte lika viktiga utan andras födelsedagar tar över...barnens t.ex. Men visst helt klart älskar jag att fylla år nu med.Äta en bit tårta med familjen är viktigast. Men i år fattas det ju en vid bordet. Kram Bettan...

Jag gillar min ålder och har försonats med att vara över 40 år.Man är inte så vacklande osäker som jag var runt 20, utan man har livserfarenhet.
Sen har dessa år oxå förökat min tillit på Gud. Han har varit med mig sen jag föddes fram tills nu och Han har lovat fortsätta.Min relation med Honom är starkare nu än förr och jag vet att jag tar mig igenom bara jag inte släpper taget om Gud.
Kriser i livet har alla, men jag kan bara prata för mina egna...Jag vet att det är endast Guds nåd som burit mig igenom hittils.Gud det är jag så tacksam till dig för.

Det blev lite nostalgi över det här men för mig nödvändigt..

En stolt 42-åring

Jag har en klok vän i min närhet som har hjälpt mig otroligt
genom åren. Vi har haft långa samtal där hon delat med sig av
sina erfarenheter och stöttat mig.
Hon sa en sak som fastnade på ett speciellt sätt i mitt hjärta.
Lär dig att den enda du kan lita på är Gud. Människor kan svika
dig men Gud gör det aldrig. Det är ett motto jag försöker
dela med mig av och ibland får praktisera.
Så blev det idag och jag kom ihåg hennes råd.
Den enda som kan ständigt kan närvara är Gud. Han är trofast
och kan aldrig svika...

En gammal sång som min pappa brukade sjunga och spela på sitt
dragspel är "Löftena kunna ej svika". Mycket vishet och relation med
Gud ryms i den sången.

Så vill jag tacka Dig Herre
för att Din kärlek drar
mig närmare när det är svårt.
Hur skulle jag stå ut
om jag inte hade Dig
Då vore mörkret för mörkt
natten blev aldrig dag
Smärtan evig...

Så jag vill glädja mig i Dig
Inte vara tyst och beskedlig
Utan ropa högt och till
och med skrika...
Lovad är Du Gud
Du som för mig fram
i triumftåg med Dig.
Du som lärde mig vad
seger är..
Inte är det att få alla problem
lösta
Inte blir stigarna så jämna
hela tiden...
Men jag har Dig och nu vet jag
att Din nåd är mig nog
Jag ropar högt och jag vill
att det ska höras
Herren är Gud
Lovat vare Hans namn
Du bara Du är Helig...